Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Sekretessbelagd.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur bakgrund, ålder, familjesituation, arbetskraft, förändring av social ställning och flyttningar sett ut för torparna på Skälby gård i Kalmar kring år 1890. Därtill att, om möjligt, peka på faktorer som lett till minskning av antalet torpare på Skälby gård.Främst kyrkobokföring har legat till grund för undersökningarna.Resultatet visar att torparna på Skälby gård år 1890 hade hög ålder och var gifta. De hade många barn, varav flera vuxna, som stannade hemma som arbetskraft. Torparna hade liknande social ställning som sina föräldrar och flyttade inte så långt. Få blev arbetare och emigration var relativt vanligt i gruppen.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Denna uppsats behandlar turism i utvecklingsländer och den problematik som kan uppstå i samband med detta. Uppsatsen visar att denna problematik har en bredd som sträcker sig över både medborgerliga och politiska rättigheter och ekono¬miska, sociala och kulturella rättigheter. I uppsatsen tas bland annat ekonomi, ar-bets¬rättigheter, miljöförstöring, sexturism, ursprungsbefolkningar, tvångsför¬flyttningar och kulturella rättigheter upp. På alla dessa områden finns problem som turismindustrin, på olika sätt, försöker hantera. Uppsatsen innehåller en undersökning av hur de tre svenska marknadsledande paketresearrangörerna, Fritidsresor, Apollo och Ving, valt att arbeta med denna problematik.

This paper is an assessment of whether the Nordic countries constitute an optimum currency area (OCA) or not. Hodrick Prescott-­?filtered data of real Gross Domestic Product (GDP) and rate of employment are used to investigate the similarity of business cycles between the target countries through a series of correlation analysis with Sweden as the base reference country and also by using a linear regression model. Additionally there is an evaluation of trade volume and labour mobility between the countries. Our results indicate that Iceland had the least similar business cycles within the Nordic countries and that the area should therefore possibly comprise Denmark, Finland, Norway and Sweden. .

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Den byggda miljön planeras efter olika strategiska förutsättningar, till exempel med gångvägar för att gå på eller med hinder för att markera gränser. Utanför det planerade vägnätet går det att skönja ett, ibland nästintill osynligt, tillägg i nätverket. Mer eller mindre upptrampade stigar som förbinder platser där människor har funnit en mer naturlig väg att gå. Fotgängare förflyttar sig dagligen via det nät av stigar och genvägar som trampats upp av många innan dem. Vi har undersökt de genvägar som synliggör hur fotgängare förflyttar sig på platser som inte är specifikt utformade för det. På så sätt har vi kunnat vidga vår förståelse för genvägar, var de uppkommer och hur människor väljer att inkludera dem i sin vardag. Studien har genomförts i ett utsnitt av Hyllie i Malmö, och har inkluderat delområden längs Lorensborgsgatan.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.